I den här rapporten presenterar vi en kartläggning av hur statliga stödinsatser till näringslivet, i samband med coronapandemin, utvecklats, avvecklats och utvärderats i Danmark, Finland, Storbritannien och Tyskland.

Studien omfattar en uppdaterad analys av statliga stöd till näringslivet med anledning av coronapandemin. Den avser åtgärder som länderna har genomfört senast den 1 december 2021. Då pandemin fortfarande pågår kan åtgärder ha vidtagits efter att den här omvärldsanalysen publicerats. Studien är en uppföljning av den omvärldsanalys som vi publicerade i juni 2021 (PM 2021:07).

På samma sätt som den tidigare kartläggningen bygger den här analysen på inhämtat material från myndigheters webbplatser, bearbetning av officiell statistik samt slutsatser från utvärderingar och analyser genomförda av nationella revisionsmyndigheter och forskningsinstitut i respektive land. Vi har även intervjuat ett flertal personer vid svenska ambassader och Business Sweden och från de studerade ländernas myndigheter, universitet och näringsliv.

Studien visar bland annat följande

• Under sommaren och hösten 2021 avvecklade länderna en stor del av de statliga stöden till näringslivet som infördes för att stödja företagen genom pandemin.
• Nya stöd har tillkommit på EU-nivå i form av fonder, bidrag, lån och garantier. En del av stöden villkoras med att de ska finansiera insatser för digitalisering och grön omställning.
• Storbritannien har kommit längst med att avveckla sina stödinsatser och landet erbjuder exempelvis inte längre bidrag till företag. De har dock infört ett nytt garantiprogram med lägre lånetak än tidigare program.
• Danmark har skärpt kvalificeringskraven för bidrag och nu omfattas endast företag med en omsättningsminskning på minst 45 procent (en höjning från 30 procent).
• Samtliga länder har erbjudit företag möjlighet att ansöka om skatteanstånd och även om nya anstånd inte längre beviljas har man gett företagen mer tid att betala utestående belopp.
• Det är fortfarande för tidigt att dra definitiva slutsatser vad gäller pandemins effekter på företagens överlevnad och sysselsättning. Detta dels på grund av att många stöd till de mest drabbade företagen finns kvar, dels på grund av att det vidtagits olika åtgärder för att hindra att företag begärs i konkurs.
• Finland och Storbritannien har inlett ett arbete med kontrafaktiska utvärderingar av flera av de statliga stöden. Bristen på tillgång till registerdata utgör ett hinder för mer kvalificerade utvärderingar i Tyskland.