lastfartyg

Studieområde:

Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser

I 2021 års regleringsbrev gav regeringen Tillväxtanalys i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av de ekonomiska stöden riktade till företagen med anledning av coronapandemin. I den här rapporten sammanfattar vi valda delar av genomförda studier inom ramen för uppdraget. Vi presenterar även en sammanfattande analys och lämnar sju policyrekommendationer inför kommande liknande kriser.

De statliga stöden till näringslivet påverkade sysselsättningen positivt och bidrog till att antalet konkurser minskade. Men alla branscher gavs inte lika möjligheter att söka och ta del av stödet.

De sju policyrekommendationerna:

  • Begränsa i möjligaste mån korttidsstödet till ekonomiska krisers nedgångsfaser
  • Undvik generella nedsättningar av arbetsgivaravgifter om det huvudsakliga syftet med stödet är att bromsa nedgången på arbetsmarknaden
  • Om politiken vill prioritera likvärdig stödtillgång behöver flera av stöden en reviderad utformning
  • Låt framtida eventuella nya stödformer administreras av resursstarka och erfarna myndigheter
  • Begränsa antalet stödformer
  • Beakta från början att olika företagsformer behöver olika stödformer
  • Överväg framtida snabbspår för stödutbetalningar

Eftersom cirka 94 procent av stödbeloppet består av åtgärderna tillfälligt anstånd, korttidsarbete, tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter och omställningsstöd fokuserar vi vår uppföljning och utvärdering på dessa fyra stödåtgärder.

Skiftande förutsättningar beroende på bransch

Utformningen av stöden

Utformningen av coronastöden gav företag i olika branscher olika förutsättningar att söka och erhålla finansiellt stöd. Medan tillverkningsindustrin framstår som en relativt tydlig vinnare, tillhör hotell- och restaurangföretagen en bransch som tydligt missgynnades av stödens regler och villkor. Utformningen medförde inte någon signifikant skillnad i förutsättningar beroende på företagsstorlek. Analysen av de sammantagna stöden visar att stora och små företag i genomsnitt har haft ungefär samma förväntade förutsättningar.

Utbetalningen av stöden

Av statens totalt beviljade stöd, 208 miljarder kronor, står tillfälligt anstånd med betalning av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för drygt hälften. Stödet gav företagen möjlighet att skjuta på inbetalningarna under en begränsad period för att hantera de akuta ekonomiska bortfallen. Stöden ska senare återbetalas.

Majoriteten av stöden utbetalades till de företag som uppvisade en minskad årsomsättning under pandemins första dramatiska år 2020. Mellan 20 och 35 procent utbetalades dock till företag som uppvisade en ökad årsomsättning.

Tillverkning, Handel, Byggverksamhet samt Hotell- och restaurangverksamhet är de fyra branscher som beviljades mest i stöd. För såväl Tillverkning som Byggverksamhet utgör tillfälligt anstånd dock mer än 60 procent av totala belopp.

Sett till stöd per sysselsatt utbetaldes mest till Hotell och restaurang samt Kultur, nöje och fritid. Små företag erhöll mer stöd än stora företag.

Sett till företagsstorlek utbetalades störst andel till små företag.

Värdefulla men krångliga stöd med lång handläggningstid

I en av våra studier intervjuar vi företagare om deras upplevelser av stödens utformning och implementering. En slutsats är att företagarna uppfattar möjligheten till korttidsarbete positivt. Samtidigt finns en omfattande kritik mot stödets utformning, omfattning och handläggning. Omställningsstödet uppfattas som ett av de mest värdefulla stöden men även här riktar företagarna viss kritik mot stödets utformning och handläggning.

Generellt uppfattar företagarna att administrationsprocessen för stödutbetalningarna har varit alltför krånglig.

Påtagligt färre konkurser och dämpad arbetslöshet

Analysen av stödens effekter på företagens överlevnad är deskriptiv. De tydliga tidsserier och sannolikheten för konkurs pekar mot att stöden varit framgångsrika i att bevara företag. De mönster vi ser indikerar att stöden kan ha varit särskilt framgångsrika i att skydda företag med anställda men inte lika framgångsrika i att bevara aktiebolag utan anställda.

Målet med de två mest omfattande direkta företagsstöden – korttidsstödet och tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter – var att bromsa nedgången på arbetsmarknaden. Genomförda effektutvärderingar visar att stöden, i huvudsak korttidsstödet, främjade målet.

Kortidsstödet gav positiva sysselsättningseffekter under pandemins initiala ekonomiska nedgångsfas. Under den ekonomiska återhämtningsfasen var effekterna i stället svagt negativa.

Stödens potentiella negativa effekter

Företagsstöden har sannolikt bidragit till en påtaglig minskning av antalet konkurser och en bromsad nedgång på arbetsmarknaden. Det går dock inte utesluta att stöden samtidigt har bidragit till en försenad strukturomvandling med en inbromsad ekonomisk tillväxt som följd.

Nödvändigt med fler analyser och utvärderingar

Våra studier bidrar med några av pusselbitarna i det relativt omfattande pandemipusslet. Antalet möjliga utvärderingar har begränsats av tillgången till data på grund av att pandemin först avslutades våren 2022. Korta tidsserier kan av naturliga skäl endast ge svar om stödens effekter på kort sikt. Det har också varit omöjligt att inom ramen för uppdraget analysera samtliga relevanta aspekter av företagsstöden.

För att få en mer heltäckande bild av stödens effekter på svenskt näringsliv är det således viktigt med framtida fortsatt forskning och analyser av pandemistöden, både vartefter mer data blir tillgängliga som med alternativa frågeställningar likväl som alternativa kvantitativa och kvalitativa metoder.

Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser

Serienummer: PM 2023:01

Diarienummer: 2021/5

Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser Pdf, 5.1 MB.

En del av kunskapsprojektet:

Delstudier i projektet

Den här studien är en del av ett kunskapsprojekt där följande studier också ingår.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev