Artificiell intelligens (AI) är ett område som ligger högt upp på den politiska agendan i många länder. På senare tid har flera länder upprättat nationella AI-strategier med syftet att skapa ett försprång när det gäller att utveckla och använda AI (OECD, 2021:1). Framväxten och utbredningen av AI och automation ställer dock nya frågor kring strukturomvandling och ekonomisk tillväxt.

Syftet med den här rapporten är tvådelat. Det första är att studera vad som karaktäriserar svenska företag som använder AI och vilka faktorer som påverkar företagens möjligheter att tillämpa AI i sin verksamhet. Det andra är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av AI och företagens produktivitet, och därigenom bidra med ny kunskap kring AI:s betydelse för tillväxten inom det svenska näringslivet.

Rapporten är den sista delstudien i Tillväxtanalys ramprojekt ”Hur omformar AI näringslivet och hur kan politiken utvecklas?” vars övergripande syfte är att öka kunskapen kring utvecklingen inom AI-området.

Rapporten nyttjar mikrodata över svenska företag i kombination med regressionsanalys för att empiriskt belägga vad som utmärker AI-användande företag och hur sambandet mellan AI-användning och företagens produktivitet ser ut. Den primära datakällan är SCB:s slumpmässiga enkätundersökning ”IT-användning i företag 2020” som innehåller information om AI-användningen bland företag som har minst 10 anställda. En linjär sannolikhetsmodell skattas för att undersöka vilka företagsfaktorer som har ett statistiskt signifikant samband med sannolikheten för AI-användning. För att kvantifiera sambandet mellan företagens AI-användning år 2019 och produktivitet år 2020 (förädlingsvärde per anställd) skattas en regressionsmodell som bl.a. tar hänsyn till skillnader i företagens historiska produktivitetsnivåer.

Rapportens huvudresultat är:

• Sannolikheten för AI-användning ökar med företagens storlek (antal anställda). Resultaten indikerar att stora företag (minst 250 anställda) har en 24 procentenheter högre sannolikhet att använda AI jämfört med små företag (10–49 anställda).
• Resultaten för sektor- respektive regionstillhörighet indikerar att företag inom IKT-sektorn (Informations- och kommunikationsteknologi) har störst sannolikhet för AI-användning, samt att företag i Stockholmsregionen är mer sannolika att använda AI jämfört med företag inom vissa andra regioner.
• En högre löne- och utbildningsnivå bland de anställda tycks vara förknippat med en högre sannolikhet att företagen använder AI.
• Vår empiriska huvudmodell kontrollerar för ursprunglig produktivitet år 2014 och indikerar att företag som använder AI under år 2019 har en 7 procent högre produktivitet år 2020 i relation till icke-användande företag.
• I huvudmodellen drivs det positiva sambandet mellan AI-användning och produktivitet av företag som hade en hög produktivitet under år 2019, d v s parallellt med att de uppgav att de använde AI. Vi finner inget positivt och statistiskt signifikant samband bland företag som hade en låg eller medelhög produktivitet under år 2019.
• Med syftet att försöka hantera ett potentiellt omvänt samband mellan AI-användning och produktivitet kontrollerar vi för historisk produktivitet även andra år än 2014. Vi finner att sambandet fortsatt är positivt och statistiskt signifikant när vi kontrollerar för initiala skillnader i produktivitet år 2015–2018.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis identifieras ett antal faktorer som har ett statistiskt signifikant samband med sannolikheten för AI-användning. Ett stort antal anställda samt en hög löne- och utbildningsnivå förefaller utmärkande för företag som använder AI. Användningen av AI bland svenska företag förefaller även till en ganska stor del vara koncentrerad till IKT-sektorn samt till Stockholmsregionen.

Vi ser även ett generellt positivt samband mellan AI-användning år 2019 och företagens produktivitet året därefter. Det positiva sambandet är statistiskt signifikant när vi kontrollerar en rad faktorer inklusive företagens ursprungliga produktivitetsnivå under år 2014–2018. Det finns även indikationer på att sambandet är starkare bland företag som tillämpar AI inom fler användningsområden.

En empirisk utmaning är att vi endast har tillgång till information om företagens AI-användning under år 2019. Därför kan vi varken identifiera AI-användningens omfattning eller under hur lång tid företagen har använt AI. Begränsningen medför till exempel att vi inte kan undersöka om företagens produktivitet förändras i samband med att de börjar använda AI. Vi kan därmed inte säkerställa om AI-användning leder till en högre produktivitet eller om en hög produktivitet leder till mer AI-användning. Med andra ord kan vi inte med säkerhet fastställa hur orsakssambandet ser ut. Dock visar våra resultat att det finns ett positivt och statistiskt signifikant samband även när vi tar hänsyn till företagens historiska produktivitet. Resultaten i denna rapport omfattar endast svenska företag men ligger väl i linje med tidigare studier som omfattar företag i andra länder, vad gäller både ett positivt samband mellan AI-användning och produktivitet (Cznarnitzki m.fl., 2022; OECD, 2022) och vad som utmärker AI-användande företag (OECD, 2022).

Det bör understrykas att även om vår analys bygger på ett slumpmässigt urval av företag behöver resultaten inte nödvändigtvis vara applicerbara för företagspopulationen i stort. Detta eftersom företagen som svarat på enkäten kan skilja sig åt från företagen som inte svarat på enkäten. Svarsfrekvensen gällande frågorna som är relaterade till företagens AI-användning är dock hög – cirka 80 procent av de tillfrågade företagen svarade.

Trots att dessa resultat bör betraktas som indikativa är rapporten, oss veterligen, den första studien med målet att kvantitativt studera sambandet mellan användandet av AI och företagens produktivitet i Sverige. Även internationellt förefaller forskningen vara relativt knapphändig. För att förbättra förutsättningarna för framtida studier att komma närmare orsakssamband (effekter) och bidra med värdefull kunskap behöver mer omfattande data om företagens AI-användning samlas in och tillgängliggöras. Viktig information är exempelvis tidpunkten för när företag börjar använda AI, AI-användningens omfattning, samt vad syftet med användningen av AI är.