En effektutvärdering av expertskatten 2005–2019

I rapporten har Tillväxtanalys studerat hur många utländska höginkomsttagare som kvalificerar sig för lönekravet för expertskatten, men också hur det har påverkat företagens export, omsättning och produktivitet. Resultaten visar att expertskatten inte haft den effekt man hoppats på.

Den svenska expertskatten har funnits sedan 2001. Skatten syftar bland annat till att underlätta rekrytering av högkvalificerad arbetskraft till svenska företag för att stärka den svenska konkurrensen. Denna studie analyserar effekterna av beloppsregeln, som infördes år 2012.

Syftet med studien är att undersöka om inflödet av utländska experter ökade, samt deras inverkan på företagens tillväxt och export. Fokus ligger särskilt på att analysera effekterna av beloppsregeln för att avgöra om reformen har bidragit till en ökning av högkvalificerad arbetskraft i Sverige.

Sammanfattande om resultaten

Sammantaget tyder resultaten på att expertskattens beloppsregel inte har haft den avsedda effekten på att markant öka inflödet av utländska experter efter införandet av lönekriteriet 2012. Analysen på företagsnivå visar att små företag delvis har kunnat dra nytta av expertskatten genom att stärka sin export och därmed sin internationella konkurrenskraft. De här resultaten understryker vikten av att utveckla policyn för att bättre stödja de grupper och företag som har störst behov av internationell kompetens, och för att maximera Sveriges konkurrenskraft på den globala arbetsmarknaden.

Rekommendationer

• Policykoordinering på EU-nivå: Nederländerna införde också ett lönekriterium år 2012 men med en mycket lägre beloppsgräns och längre tidsgräns. Även andra länder har förmånliga kriterier för att attrahera högkvalificerad kompetens. De europeiska länderna måste konkurrera mot högkvalificerad kompetens mot varandra på den internationella arbetsmarknaden, vilket kan minska Sveriges relativa attraktionskraft. Därför är policykoordinering på EU-nivå viktigt för Europa och Sverige.
• Förenklad ansökningsprocess för små företag: Studien visar att mindre företag gynnas mest av expertskatten. Kompetenskategorier bör därför anpassas för att underlätta ansökningsprocessen för den gruppen, särskilt genom kortare svarstider och tydligare krav.
• Uppföljningsansvar och förbättrad datainsamling: Forskarskattenämnden, FSN, bör tilldelas ett tydligt uppföljningsansvar och mandat att samla in relevanta individuppgifter, såsom medborgarskap, utbildningsnivå m.m. FSN bör även digitalisera ansökningsinformation och beslut för enklare och mer effektiv tillgång till data och analyser, både för FSN och andra myndigheter som vill studera expertskatten.