2023-02-03

Ang. promemorian Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget

2023-02-01: Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har mottagit promemorian ” Nedsättningen av arbetsgivar-avgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget” (Fi2022/03156) för yttrande.

Enligt promemorians förslag ska det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjas från 600 000 kr till 1,5 miljoner kronor per månad.

Tillväxtanalys tillstyrker det remitterade förslaget att ytterligare reducera arbetsgivaravgiften för personer som jobbar med forskning eller utveckling.

Genom att stödja näringslivets forskning och utveckling ökar förutsättningarna för produktivitetsförbättringar och tillväxt i ekonomin. Tillväxtanalys finner i utvärderingsrapporten ”Evaluation of the R&D tax incentives in Sweden” (WP 2022:1), att den nedsatta arbetsgivaravgiften har stimulerat företag att anställa fler forskare. Statens kostnad för reformen i uteblivna arbetsgivaravgifter är dessutom relativt blygsamma i jämförelse med andra skattestimulanser.

Med detta sagt vill Tillväxtanalys understryka följande: Som konstateras i promemorian kommer denna förstärkning av forskningsavdraget beröra ett fåtal, stora, företag. Samtidigt visar forskning på de små och medelstora företagens betydelse för den innovationsdrivna tillväxten. Innan det nya skatteincitamentet infördes 2014, har Sverige, bortsett från en kortare period, uteslutande gett FoU- stödet i form av direkta FoU-subventioner. Till störst del har dessa tagits emot av stora företag. Sedan forskningsavdraget infördes har tre fjärdedelar av skattesubventionerna utbetalats till företag med färre än 250 anställda, vilket har fördubblat de små företagens statliga FoU-stöd.

Andelen direkta FoU-stöd, relativt indirekta, skatteincitament för FoU, varierar mellan länder, men den internationella trenden har skiftat från direkta stöd till indirekta skatteincitament under senare decennier. Den svenska utformningen av skatteincitamenten för FoU har flera fördelar jämfört med direkta FoU-subventioner. Skattesubventionerna är öppna för alla företag som bedriver forskning och utveckling, vilket innebär att företagen själva bestämmer vilka FoU-projekt som ska stödjas. Detta minskar kostnaden för s.k. picking-winners, samt minskar risken för konkurrenssnedvridning.

Samtidigt som systemet är enklare att administrera innebär detta att staten subventionerar FoU som företagen skulle ha gjort i vilket fall som helst. Staten har också sämre kontroll över storleken på stödet. Med respekt för att ålderspensionsavgiften begränsar hur stor nedsättning av arbetsgivaravgifterna som är genomförbar, framhåller Tillväxtanalys fördelarna med att inte enbart höja det högsta sammanlagda avdraget för arbetsgivaravgifterna, utan även storleken på avdraget så att även FoU i de små och medelstora företagen stimuleras.

- - - - -

Beslut i ärendet har fattats av generaldirektör Sverker Härd. Ärendet har föredragits av analytikern Ulrika Stavlöt. I ärendets handläggning har även avdelningschef Thomas Pettersson Westerberg deltagit.

Sverker Härd
Generaldirektör

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev