Långtidsutredningen 2023 - Finanspolitisk konjunkturstabilisering

En mer aktiv finanspolitisk stabiliseringspolitik för att minska konjunkturella obalanser i produktion och sysselsättning riskerar att bromsa in strukturomvandlingstakten i ekonomin. Historiskt har en utbredd acceptans för en hög strukturomvandlingstakt i svenskt näringsliv varit en starkt bidragande orsak till den goda produktivitetsutveckling som svensk ekonomi har haft.

Angående promemorian ”Remiss av SOU 2023:85 Långtidsutredningen 2023 - Finanspolitisk konjunkturstabilisering”.

2024-05-15

Arbetsgivare som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem kan sedan tidigare söka stöd till lönekostnader kopplade till korttidsarbete för anställda. Tillväxtanalys har i tidigare remissvar (Fi2018/02864/S1) varit kritiskt till införandet av detta stöd just för de potentiellt negativa effekterna på svensk strukturomvandling.

Vid ett eventuellt införande av ytterligare stöd riktade mot näringslivet upprepar Tillväxtanalys ståndpunkten att det är viktigt att även väga in potentiellt negativa effekter på produktivitetsutvecklingen och i förlängningen en god ekonomisk tillväxt.

Tillväxtanalys vill vidare hänvisa till ett tidigare regeringsuppdrag (Uppdrag 1, 2021 års regleringsbrev ”Uppföljning av stöd till näringslivet med anledning av den pågående pandemin”) där myndigheten har utvärderat och analyserat olika typer av stöd till svenskt näringsliv. Uppdraget omfattar 12 delrapporter samt en slutrapport ”Företagsstöd under pandemin – lärdomar inför framtida kriser” (PM 2023:01) där den senare sammanfattar myndighetens slutsatser och rekommendationer kring eventuellt införande och utformning av framtida stöd.

---------

Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören. Ärendet har föredragits av chefsekonom Peter Frykblom.

Sverker Härd
Generaldirektör