Tillväxtanalys ska analysera, utvärdera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndigheten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveckling, omprövning och effektivisering av statliga åtgärder samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.
En ny organisation för förvaltning av EU-medel
SOU 2024:22 syftar till en mer effektiv och samordnad förvaltning av EU-medel i Sverige, med målet att förbättra användningen av medel för att främja hållbar utveckling. Den föreslagna organisationen innebär en centralisering av förvaltningen för att förbättra översikt, koordinering och effektivitet. Tillväxtanalys menar att utredningens utgångspunkt med ett systemperspektiv, och inte på detaljstyrning om hur enskilda myndigheter kan optimera sina verksamheter, utan snarare hur de tillsammans bidrar till måluppfyllelse för systemet som helhet, är viktigt utifrån ett effektivitetsperspektiv. Tillväxtanalys anser även att det finns tydliga vinster utifrån ett analys-, uppföljning- och utvärderingsperspektiv att ha ett mindre antal genomförandeaktörer.
Angående promemorian, Remittering av betänkandet En ny organisation för förvaltning av EU-medel (SOU 2024:22)
2024-06-26
Effekter på nationell och regional tillväxt
En centralisering av förvaltningen kan leda till bättre översikt och kontroll över EU-medel, vilket i sin tur kan öka effektiviteten och minska administrativa kostnader. Detta kan frigöra resurser som kan användas direkt för tillväxtfrämjande åtgärder. Men det finns även risker med centralisering då den kan leda till minskad lokal anpassning och flexibilitet, vilket kan vara problematiskt för regioner med specifika behov och förutsättningar. Därför rekommenderar Tillväxtanalys att den nya organisationen utformas med tydliga mekanismer för lokal och regional medverkan, för att säkerställa att specifika behov och förutsättningar beaktas.
Effekter på utvärderingsbarhet
Utredningen bedömer att förvaltande myndigheter mer systematiskt än i dag behöver kunna dela information om EU-stöd i syfte att uppfylla högt ställda krav på granskning och kontroll. För ändamålet föreslås en anslutning till ett av kommissionen framtaget verktyg för datautvinning och riskbedömning.
Tillväxtanalys bedömer att en gemensam plattform skulle inte bara gynna bättre kontroll och granskning men också bidra till bättre uppföljningar och analyser samt ökad utvärderingsbarhet. Detta är i linje med Statskontorets[1] förslag om att göra statens arbete med statsstöd mindre sårbart och mer effektivt och se till att Sverige uppfyller EU:s krav. En ny organisation för förvaltning av EU-fonder gör det inte per automatik lättare att överblicka insatser, men en gemensam plattform ger en starkare grund för Tillväxtanalys arbete.
Tillväxtanalys hänvisar i denna aspekt till myndighetens senaste förstudie ”Samlad uppföljning och utvärdering av det företagsfrämjande systemet”[2] med förslag på hur data för insatserna på en övergripande nivå kan sammanställas på ett så effektivt sätt som möjligt samt kategoriseras och förvaltas.
---------
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Federica Calidoni. I ärendets handläggning har även avdelningschef Peter Andrén medverkat.
Sverker Härd
Generaldirektör
[1] Statskontoret (2024). Bättre stöd för statsstöd - Förslag till en samlad myndighetsfunktion för statens arbete med vägledning, rapportering, kvalitetssäkring och registerföring av statsstöd. 2024:6.
[2] Tillväxtanalys (2024). Samlad uppföljning och utvärdering av det företagsfrämjande systemet. PM 2024:05.
