I den här rapporten redovisar Tillväxtanalys statistik över formella venture capitalinvesteringar i svenska portföljbolag år 2017. Dessa uppgick till knappt 2,4 miljarder, en ökning med 7 procent gentemot föregående år. Statistiken är uppdelad på statliga riskkapitalfonder, svenska privata VC-fonder och utländska VC-fonder. Syftet med rapporten är att belysa omfattningen av och förändringarna inom riskkapitalinvesteringar i Sverige.

Under 2017 ökade de formella riskkapitalinvesteringarna (VC-investeringar) i svenska portföljbolag något; merparten av ökningen beror på utländska VC-fonder. Som tidigare investerades det mest i bolag inom IKT och livsvetenskaperna.

I denna statistikpublikation redovisar vi formella riskkapital­investering­ar i svenska bolag 2007–17. Statistiken bygger på datamaterial som tillhandahålls av Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) i samarbete med Invest Europe. Statistiken är uppdelad på statliga riskkapitalfonder, svenska privata VC-fonder och utländska VC-fonder. Den inkluderar fondernas egna bedömningar av portföljbolagens branschtillhörig­het (i grova kategorier) och utvecklingsfas (sådd, uppstart, lansering och expansion).

VC-investeringarna i svenska portföljbolag var något större år 2017

Sedan toppåret 2008 då nästan 5 miljarder investerades i svenska portföljbolag har investeringsvolymerna minskat. Under de senaste åtta åren (2010–17), har den genom­snittliga årliga investerings­volym­en varit 2,2 miljarder, och den största avvikelsen ifrån detta medelvärde var 2015 då endast 1,5 miljarder investerades. VC-investeringarna i svenska bolag (i samtliga faserna) var 2,39 miljarder kronor år 2017; en ökning med 0,15 mdkr (+7 procent) gentemot föregående år.

Ökningen berodde helt på ökade investeringar ifrån utländska fonder

De utländska fonderna stod för 59 procent av de totala VC-investeringarna i svenska bolag år 2017. De investerade alltså mer än de svenska privata och statliga fonderna tillsammans. De svenska statliga fonderna stod för 25 procent av de totala investeringarna och de svenska privata fonderna för 16 procent. De utländska fonderna investerade 1 402 mkr, en ökning med 476 mkr (+51 procent) gentemot föregående år. De svenska statliga fonderna investerade 598 mkr (- 2 procent) och de svenska privata fonderna investerade 390 mkr (‑44 procent).

Över tid finns det en trend att de svenska privata investeringarna minskar, medan de utländ­­ska har ökat och de statliga har varit något mer stabila. Det finns dock en del variation från år till år. Staten är den största investeraren i bolag i den allra tidigaste fasen, sådd, medan de utländska VC-fonderna visar tyngdpunkt på de senare faserna.

Som vanligt investerades det mest inom IKT och Livsvetenskap

Likt alla föregående år var det branscherna IKT (Informations- och kommunikations­teknik)och Livsvetenskap som det investerades mest i; 72 procent av den totala investerings­volymen placerades i portföljbolag inom dessa två branscher år 2017.Investeringarna i IKT ökade medan livsvetenskaperna minskade, jämfört med 2016.

I denna statistik­publikation belyser vi även VC-investeringar inom miljöteknik (cleantech). I huvud­drag är investeringsviljan fortsatt svag inom miljöteknik. Miljöteknikinvestering­arna har minskat avsevärt sedan toppåret 2008 då 700 mkr investerades. Under åren 2007–11 uppgav många svenska privata fonder att de investerade i miljöteknik, men sedan 2013 är det främst statliga fonder som uppgett att de investerat i miljöteknikbolag. År 2017 investerades 73 mkr i miljöteknik och då enbart av statliga och utländska aktörer.

Ökade investeringar inom Konsumentprodukter, tjänster och detaljhandel

Om vi bryter ned investeringarna per både fondgrupp och bransch ser vi att de nominellt största skillnaderna gentemot föregående år var att: i) de utländska fonderna investerade 227 mkr mer inom branschen Konsumentprodukter, tjänster och detaljhandel; ii) de svenska privata fonderna investerade 210 mkr mindre inom Livsvetenskap; och att iii) de utländska fonderna investerade 120 mkr mer inom IKT.

Tydlig storstadskoncentration i var riskkapital­investeringarna genomförs

Vad gäller de svenska statliga och privata investeringarna (av vilka 98 procent, respektive 66 procent kunnat identifieras), ser vi att det privata riskkapitalet har en tydligare storstads­koncentration. Enbart statliga fonder har investerat i identifierade portföljbolag på lands­bygden. Vi kan dock inte uttala oss om de utländska fondernas geografiska spridning eftersom vi endast har kunnat identifiera en liten andel av de utländska fondernas portfölj­bolag (31 procent).