Studieområde: Innovationsförmåga

The effects of innovation subsidies on growth in small firms: What role does collaboration play?

Forskare och beslutsfattare har under senare tid alltmer argumenterat för att samverkan mellan stat, näringsliv och universitet utgör en viktig komponent för uppkomst och spridning av idéer, innovation och tillväxt. Det finns dock få tidigare kvantitativa studier som analyserat hur olika offentliga forskningsprogram, där samverkan varit en central ingrediens i programmets utformning, de facto påverkat företagens ekonomiska utfall.

Samverkan mellan staten och näringslivet inom forskning och utveckling är inte något nytt. Fram till 1980-talet var statens upphandling av nya tekniska lösningar och system inom försvar, telekommunikation, elkraft och järnvägar det ekonomiskt största bidraget från staten till att utveckla en internationellt konkurrens­kraftig industri. Sedan dess har en rad nya generationer av offentliga samverkansprogram etablerats med nya former för sam­verkan mellan stat, universitet och näringsliv inom forskning och utveckling.

Syftet med denna rapport har varit att genomföra en effektut­värdering av tillväxteffekterna på svenska småföretag (högst 50 anställda) av ett antal av Vinnovas FoU-stödprogram. Vad vi sålunda fokuserar på är en specifik form av samverkan, nämligen programmens tillväxteffekter på småföretag som deltar i de finansierade stödprogrammen.

Analysen omfattar cirka 1 300 småföretag som deltog i 65 stycken statliga stödprogram, riktade mot näringslivet och administrerade av Vinnova under perioden 2010–12. Över två tredjedelar av småföretagen sökte stöd i samverkan med aktörer såsom andra företag, universitet och forskningsinstitut. Projekt sökta i samverkan med andra aktörer är sålunda den dominerande projektformen.

En unik egenskap i våra data är att vi inte bara kan se huvudsökande i respektive projekt, vi kan även följa övriga projektdeltagare, oavsett om det varit ett universitet, forsknings­institut, stort privat företag etc. Detta betyder att vi, kanske för första gången, i detalj kan analysera hur projektgruppens sammansättning påverkar effekten av ett givet stöd. Spelar det någon roll för de små företagen om universitet eller ett forskningsinstitut deltar; vilken betydelse spelar deltagande av ett stort privat företag, hur går det för ensamsökande företag och vilken betydelse har programmens mål och inriktning?

Stora FoU-program har normalt flera olika mål och ambitioner. Den avgränsning som görs här är att studera reala utfall, som utgörs av stödprogrammens effekt på antal anställda, omsättning och kapitalstock. Ett skäl till att vi studerar dessa utfall är att begreppet tillväxt kan syfta på en rad olika aspekter, och det kan därför vara värdefullt att inte enbart se till ett utfall. Det finns även en systematisk koppling mellan dessa variabler som gör det intressant att länka samman dessa. Både sysselsättning och investeringar kan påverkas av stöden, samtidigt som dessa variabler är kopplade till företagens omsättning. Med en systemansats kan vi här följa hur stöden påverkar företagens omsättning, såväl direkt som via sysselsättning och investeringseffekter. Med denna ansats ges därför en bred insyn på hur stöd via olika mekanismer kan påverka företagens ekonomiska utfall. Valet av utfallsvariabler kan även motiveras med att regeringen i sitt regleringsbrev till Vinnova explicit anger att myndigheten ska rapportera hur stödföretagen förändrat antalet anställda, omsättningen och förädlingsvärdet efter att de mottagit ett stöd.¹

Vad gäller projektgruppens komposition och tidigare erfarenhet av projektdeltagande ser vi här närmare på hur effekten av stödinsatserna påverkats av:

  • Hur många projekt företagen deltagit i.
  • Antal projektdeltagande (företag, universitet, forskningsinstitut, etc.).
  • Om det i projektgruppen ingått något forskningsinstitut eller universitet.
  • Om det ingått ett större privat företag (minst 1000 anställda).
  • Om företaget innehaft rollen som projektledare.
  • Betydelsen av att ingå i en koncern.

Målet är att projektet ska:

  • Leda till ny kunskap och lärande om hur gruppkonstellation kan påverka utfallet av hur ett givet stöd påverkar projektdeltagande företags tillväxt.
  • Utmynna i rekommendationer om vilken typ av information som behövs för att underlätta framtida planering och design av liknande program.

Resultaten i rapporten kan sammanfattas på följande sätt:

Resultaten tyder på att stöden typiskt sett lett till att stödföretagen under pågående projekt­löptid ökat sin omsättning med cirka tre procent i förhållande till kontrollgruppen. Efter avslutad projektlöptid ökade denna siffra till cirka sex procent. Tillväxteffekten var dock begränsad till de mindre småföretagen (10–50 anställda) och inte statistiskt säkerställd för mikroföretag med 1–9 anställda.

Omsättningen bland företag som deltagit i endast ett projekt utvecklades signifikant sämre än bland företag som deltog i flera projekt. En tänkbar förklaring till detta ligger i att företag som inte deltar i ett lyckat projekt inte heller återkommer till ytterligare projekt­deltagande samt att bland de företag som återkommer med en upprepad ansökan kan de sämsta företagen selekteras bort av anslagsgivaren. Överlag finner vi inga statistiskt säker­ställda effekter på företagens sysselsättning.

Vad gäller betydelsen av deltagande från universitet och forskningsinstitut finner vi att företag som deltagit i projekt med universitet eller forskningsinstitut efter avslutat projekt har haft en svagare utveckling av sin kapitalstock än andra företag. En förklaring till detta kan ligga i att företag som söker samarbete med universitet och forskningsinstitut snarare söker stärka sitt humankapital än sitt fysiska kapital.

Vi finner vidare ingen evidens för att programmens inriktning påverkade tillväxten. Snarast är det projektdeltagandet som spelat roll medan programmens inriktning mot tillväxt eller samverkan haft en underordnad betydelse.

Överlag ger analysen stöd för slutsatsen att den positiva stödeffekten främst står att finna hos de större småföretagen med 10–50 anställda och som deltagit i flera projekt. Specifikt finner vi att i denna storleksklass var tillväxteffekten under pågående stödprogram cirka 5,5 procent för att efter avslutat program ha växt till cirka åtta procent. För de minsta företagen var tillväxteffekten inte statistiskt säkerställd. Dock är resultaten inte helt robusta med avseende på modellformulering och estimeringsteknik varför de bör tolkas med viss försiktighet.

Vi vill även understryka att även om positiva tillväxteffekter uppstår är det inte att likställa med att programmen varit samhällsekonomiskt lönsamma. Stödens positiva eller negativa effekt på företagens tillväxt är inte ett tillräckligt villkor för att dra slutsatser kring de samhälls­ekonomiska effekterna.

Vi vill understryka att det idag saknas en bredare och djupare kunskap om hur olika typer av samverkansstöd de facto påverkar företagens konkurrenskraft. Detta är en problematik som Sverige delar med många andra länder, men vi kan idag med kvantitativa metoder börja närma oss den frågan. Tillväxtanalys mikrodatabas över företagsstöd (MISS) möjliggör effektutvärderingar som tidigare inte har kunnat genomföras.

¹Att vi inte följer utvecklingen av företagens förädlingsvärde beror delvis på att den är nära förknippad med företagens omsättningsutveckling.

The effects of innovation subsidies on growth in small firms: What role does collaboration play?

Serienummer: WP 2018:01

Diarienummer: 2016/277

Ladda ner rapporten Pdf, 1.2 MB.

En del av kunskapsprojektet:

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev