Ett ramprojekt som i fyra delstudier studerat den svenska och europeiska näringspolitiken och på vilket sätt den kan skapa bästa förutsättningar för snabbväxande företag.

Först på senare år har blickarna vänts mot villkoren för snabbväxande företag. Dessa villkor är potentiellt av stor ekonomisk vikt då de relativt få företag som lyckas växa snabbt står för en mycket stor del av den totala tillväxten i termer av BNP per capita, produktivitetsutveckling och antal nya jobb.

Det saknas dock sammanställda data över Sveriges snabbväxande bolag och en ingående analys av eventuella problem för potentiellt snabbväxande bolag i Sverige. I de europeiska policydiskussionerna konstateras att populationen av digitala jättar, unicorns och gaseller, är mindre i Europa än i USA och Kina och att en betydande del av lovande europeiska småföretag väljer att omlokalisera sig istället för att växa här. Det är dock oklart om Sverige i samma grad som resten av EU verkligen kan sägas ha ett så kallat scale-up-problem. En särskild uppskalningsproblematik kan finnas för teknologier inom hållbarhet, och de företag som äger dem, som ofta har svårt att säkra tillväxtfinansiering.

Vi studerar vilka lärdomar företagen har dragit av finanskrisen och coronapandemin och vilka ytterligare anpassningar de planerar för att öka flexibiliteten och motståndskraften i produktionssystemen. Vi tittar även på hur sysselsättningen och tillväxten har påverkats och vilken roll näringspolitiken har i den nya globala ekonomi som växer fram i krisernas fotspår.