Studieområde: Internationalisering
Exportkreditnämnden
– From "Made in Sweden" to "Made by Sweden"
Tillväxtanalys har studerat Exportkreditnämndens (EKN) nya mandat vilket innebär att krav på svenskt innehåll ersatts med svenskt intresse i garantigivningen. Vi finner att målet delvis är uppfyllt. Trots att det nya regelverket tillåter sådana företag att använda garantier kan vi inte se att möjligheten har använts i någon större utsträckning.
Exportkreditnämndens (EKN) nya, utvidgade mandat reflekterar väl svenska företags ökade deltagande i globala värdekedjor. Trots detta har reformen ännu inte lett till märkbara ändringar i EKN:s portföljsammansättning.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har studerat EKN:s operationalisering av det nya mandatet. Vi har i denna studie undersökt vilken skillnad det nya mandatet har haft på hur garantierna används. Regeringens mål med det nya mandatet var att två utpekade grupper skulle få ökad tillgång till statliga garantier: svenska internationella koncerners dotterbolag i utlandet och små och medelstora företag (SMF). Detta mål kan sägas delvis vara uppfyllt. Trots att det ändrade regelverket underlättar för dessa företag att använda garantier kan vi inte se att möjligheten har använts i så stor utsträckning.
Det nya mandatet har haft liten påverkan på Exportkreditnämndens portfölj…
Garantier inom det nya mandatet har utifrån våra data efterfrågats av företag i mycket begränsad utsträckning. Två exogena händelser på senare år, finanskrisen och Gripenaffären har haft större påverkan på portföljen än det nya mandatet.
Antalet SMF som använder EKN-garantier har ökat sedan 2000. Numera utgör rörelsekreditgarantier en väsentlig andel av SMF:s garantitagning (27 procent av deras garantivolym år 2014). Rörelsekreditgarantier får sedan reformen användas av både underleverantörer och exportörer. Att denna produkt har blivit efterfrågad kan troligen förklaras dels av svårigheten att få tillgång till kapital efter finanskrisen, dels av att SMF i mer begränsad utsträckning gör affärer av den typ som kvalificeras för statliga exportkreditgarantier (större affärer med lång kredittid eller affärer med tillväxt- och utvecklingsländer).
Vi har inte kunnat beräkna i vilken utsträckning svenska dotterbolag i utlandet använder EKN-garantier eftersom moderbolag kan stå som garantitagare, något som har förekommit även före reformen. Nio större koncerner står för åttio procent av EKN:s garantivolym 2000–16. Vi ser att andelen anställda i svenska internationella koncerner på marknader där exportkreditgarantier får användas (även för korta kredittider) är lika stor som andelen anställda i Sverige. Totalt sett har dessa koncerner dubbelt så många anställda i utlandet som i Sverige. Detta ger anledning att tro att efterfrågan på garantier bör finnas bland dotterbolagen.
…men det reflekterar väl svenska företags deltagande i globala värdekedjor
Reformen innebar en ändring i hur EKN bedömer vilka affärer och vilka företag som får komma i fråga för garantier. Tidigare krävdes att utländska garantitagare skulle påvisa att minst 50 procent av en order tillverkats i Sverige, utan att ta hänsyn till viket värde som tillförts i Sverige. I dag ska myndigheten bedöma det svenska intresset i sådana affärer. En affär får numera garanteras om produktion av kunskapsintensiva och högt värdeskapande tjänster i början och slutet av värdekedjan sker i Sverige, även om tillverkningen sker utomlands. Detta skift ligger i linje med regerings ambitioner om en kunskapsdriven ekonomi.
Fler studier behövs för att beräkna garantiers effekter på företagens export
Det krävs ytterligare analysarbete för att kunna beräkna vilka effekter garantier har på företagens export. Även om vi ser att användningen av garantier som andel av exportvolym korrelerar positivt med risknivå på destinationsmarknader samt att användningen av garantier ökar markant i kristider, vet vi inte vilka kausala effekter garantier har. Hade affärer genomförts ändå med intern finansiering och risktagande hos exportföretagen/underleverantörer eller med annan riskvillig privat finansiering? Hur fördelar sig effekter bland olika typer av garantitagare?
Exportkreditnämnden – From "Made in Sweden" to "Made by Sweden"
Serienummer: PM 2017:09
Diarienummer: 2016/149