I denna studie har vi tittat på:

• hur anställda som blir av med jobbet i stora företagsnedläggningar eller neddragningar engagerar sig i innovation och entreprenörskap?
• om det finns något staten kan göra för att främja innovation och entreprenörskap?

Statligt stöd till uppsagda som vill satsa på innovationsprojekt i anslutning till stora nedläggningar bör ses som ett komplement till det omställningsarbete som främst utförs av de omställningsorganisationer som regleras av kollektivavtalen. Omställningsorganisationerna ger stöd till uppsagda individer som vill starta företag men har inte som sitt uppdrag att tillvarata innovationspotentialen i nedläggningar. Vår bedömning är att det framförallt är nyskapande innovationsprojekt i tidig utvecklingsfas som riskerar att inte få tillräckligt stöd varför det är främst den här typen av projekt som staten bör stötta. Överlag är det dock relativt ovanligt att uppsagda individer initierar projekt med hög innovationsgrad.

Ett sätt för staten att främja innovation i samband med stora nedläggningar är att utveckla lagstiftning och juridiska förfaranden som inte hindrar individer från att satsa på innovationsprojekt när de förlorat eller är på väg att förlora jobbet. Det handlar exempelvis om regleringen av konkurrensklausuler, tiden för arbetsgivarens efterskydd samt förutsättningarna för kapitalsvaga aktörer att ge sig in i patenttvister med kapitalstarka företag. Det behövs dock mer kunskap om hur dessa lagar och förfaranden påverkar innovation och entreprenörskap efter stora företagsnedläggningar.

Forskningen visar att entreprenörskap och innovation såväl som effekterna av statligt innovationsfrämjande påverkas positivt av närhet till större städer och högutbildad arbetskraft. På mindre orter är det med andra ord mindre sannolikt att innovation och entreprenörskap uppstår efter stora nedläggningar. Därmed inte sagt att det inte kan förekomma. Vid stora nedläggningar på mindre orter är det därför viktigt att lokala aktörer, med stöd av statliga aktörer, identifierar innovationsprojekt utifrån kompetensen hos de som förlorat jobbet och ortens unika förutsättningar och tillväxtbanor. Här spelar det lokala ledarskapet en viktig roll.

Under de senaste åren har Tillväxtverket fått en ny roll i att stötta regioner som drabbas av stora varsel. Exempel på insatser är att sprida erfarenheter från tidigare nedläggningar, samordna kontakter med myndigheter samt möjliggöra finansiering. Insatserna har dock varit hänvisade till det offentligas ordinarie finansieringsmöjligheter och det har visat sig vara svårt att snabbt ställa om pågående aktiviteter. En sätt att möjliggöra anpassningar av innovationsstöden är att Tillväxtverkets arbete med nedläggningar i högre grad koordineras med de regionala utvecklingsstrategierna, strategierna för smart specialisering samt de strategiska innovationsprogrammen.