Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk (Skolverket), Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket samt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) fick i mars 2010 i uppdrag av regeringen att öka samordningen på nationell nivå
inom kompetensförsörjningsområdet. I uppdraget anges att arbetet ska bedrivas i samråd med Högskole­verket och efter samråd med Verket för
innovationssystem (Vinnova).

Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk (Skolverket), Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket samt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) fick i mars 2010 i uppdrag av regeringen att öka samordningen på nationell nivå inom kompetensförsörjningsområdet. I uppdraget anges att arbetet ska bedrivas i samråd med Högskoleverket och efter samråd med Verket för innovationssystem (Vinnova)¹. I ett tidigt skede av arbetet med uppdraget uppmärksammades att Statistiska centralbyrån (SCB) är en mycket viktig aktör inom området. SCB fick därför från och med budgetåret 2011 i sitt regleringsbrev från Utbildningsdepartementet i uppdrag att medverka i uppdraget men deltog i arbetet redan från hösten 2010.

Myndigheten för yrkeshögskolan är samordningsansvarig myndighet. Myndigheterna har vid två tidigare tillfällen, den 27 september 2010 och den 26 september 2011 skriftligen rapporterat till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartement­et, Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet) hur arbetet med uppdraget att främja samverkan utvecklats. Den här rapporten utgör slutredovisningen av uppdraget.

Uppdragets övergripande syfte är att stärka förutsättningarna för att privat och offentlig verksamhet får tillgång till efterfrågad kompetens och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar nationell och regional tillväxt. Uppdraget syftar till att skapa ett mervärde för såväl myndigheter, regionala aktörer som för enskilda

Uppdragets inriktning och avgränsning kan sammanfattas i följande fem punkter.

• Samordna analyser av kompetensförsörjningsbehovet, och ta fram nationella analyser av hur kompetensförsörjningsbehovet kan se ut i framtiden.
• Främja nationell samordning, dialog samt informations- och kunskapsförmedling mellan myndigheter med ansvar inom kompetensförsörjningsområdet eller som arbetar med frågor kopplade till det området.
• Identifiera hinder och utmaningar för samverkan utifrån befintliga regelverk, mål och syften.
• Skapa en gemensam struktur för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med de regionala kompetensplattformarna, som länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan har fått i uppdrag att etablera.
• Involvera andra relevanta aktörer.

De deltagande myndigheternas tolkning av uppdraget är att den förstnämnda punkten främst handlar om att synliggöra och tillhandahålla analyser och annat underlag på ett ändamålsenligt sätt. En viktig del är att även identifiera vita fält, det vill säga områden där information saknas, och identifiera synergieffekter exempelvis genom samordning när det gäller insamling av och publicering av data. Denna tolkning och avgränsning av uppdraget har också stämts av med uppdragsgivaren.

Arbetet med uppdraget har dels fokuserats på att inventera respektive myndighets analys- och statistikverksamhet, dels på informationsutbyte med de regionala organ som har ansvar för uppbyggandet av kompetensplattformarna. De sistnämnda utpekas i uppdraget som särskilt viktiga dialogpartners. Arbetet har därför koncentrerats på att identifiera hur regionala aktörer i dag arbetar med behovsanalyser inom kompetensförsörjning och hur nationella myndigheter kan stödja dem. Arbetet kan sammanfattas enligt nedan.

• Kartläggning av deltagande myndigheters analysverksamhet och tillhandahållande av underlag.
• Möten med regionala aktörer samt inventering av behovet av mötesplattformar för dialog med regionala aktörer.
• Inventering av regionala aktörers arbete med kompetensanalyser, med fokus på samverkan, behov och problem.
• Möten med andra relevanta aktörer.

Kartläggningen visar att deltagande myndigheter tillhandahåller olika typer av analyser och underlag som används av aktörer på nationell, regional, kommunal nivå samt av enskilda individer. Analyserna omfattar både utbud och efterfrågan, i form av utbildade och arbetslivets efterfrågan på utbildade/yrken samt matchningen däremellan. Inventeringen visar att det finns få överlapp­ningar avseende innehåll. Däremot finns det överlapp­ningar vid insamling och publicering, på så sätt att flera myndigheter använder sig av samma målgrupper för att inhämta liknande information och att myndigheterna också i flera fall har samma målgrupper för rapporter och underlag. De regionala aktörerna är en målgrupp för samtliga myndigheter. Myndighets­gruppen har också konstaterat att Socialstyrelsen är en viktig aktör när det gäller prognoser om framtida behov av legitimerade yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet och bör därför ingå i ett eventuellt fortsatt uppdrag om samverkan kring kompetensförsörjning.

Kartläggningen visar att det finns olika behov av samverkan och samordning mellan deltagande myndigheter. SCB har inget specifikt uppdrag från regeringen att tillhandahålla statistik om kompetensförsörjning, men SCB är en mycket viktig producent av statistik och underlag som kan användas för behovsanalyser inom kompetensförsörjning av aktörer på olika nivåer. Utbildnings­myndigheternas verksamhet har tydliga kopplingar till varandra och där finns potential att utveckla samverkan. Arbetsförmedlingen, som tillhandahåller information till enskilda som står inför ett utbildnings- eller yrkesval, har också naturliga kopplingar till utbildningsmyndigheterna. Dessutom är Arbetsförmedlingen en viktig aktör regionalt. Tillväxtanalys och Tillväxtverket har båda ett tydligt tillväxtperspektiv i sina analyser och regionerna är tydliga avnämare av deras analyser och underlag.

Slutsatsen är att det finns behov av samverkan mellan nationella myndigheter, men i olika omfattning och inom olika sakområden. Det tydligaste behovet av samverkan gäller nationella myndigheters kontakter med regionala aktörer, det vill säga hur myndigheterna gemensamt och enskilt kan bidra i regionernas arbete med regionala tillväxtfrågor och då med fokus på kompetensförsörjning. För att samverkan ska vara effektiv och fungera i ett långsiktigt perspektiv krävs strukturer som stödjer dialog, kunskaps- och informationsutbyte. Sådana strukturer kan bland annat utgöras av fysiska och webbaserade mötesplatser. Det är angeläget att erfarenheter och information kan kommuniceras mellan aktörer och tas tillvara utan att vara bunden till vissa personer. Det finns därför behov av att skapa en mer långsiktig och organiserad struktur när det gäller samverkan inom kompetensförsörjningsområdet.

I syfte att identifiera problem och behov hos de regionala aktörerna har myndighetsgruppen använt befintliga nätverk och forum för informationsutbyte men även bjudit in regioner till separata möten. En enkätundersökning genomfördes under 2011 och resultaten av denna har följts upp och diskuterats med företrädare för regionala kompetensplattformar. De förslag och slutsatser som presenteras i denna slutrapport har även stämts av med dessa företrädare.

De huvudsakliga slutsatserna kring regioners arbete med behovsanalyser, problem och behov, kan sammanfattas i följande områden:

• behov av struktur och dialog
• behov av regionala underlag
• behov av utbildning och stöd.

Det förstnämnda området gäller behov av ett mer omfattande utbyte med nationella myndigheter än vad som sker i dag, men även ett ökat utbyte med andra regioner. En stadigvarande och långsiktig struktur för samverkan efterlyses. Här ingår även synpunkter på och behov av mer enhetlig struktur för de regionala behovsanalyserna i syfte att öka jämförbarheten och användandet av dessa.

Det andra området består huvudsakligen av önskemål om mer anpassade och kvalitetssäkrade underlag och analyser på regional nivå. Här påtalar regionerna behovet av att få underlagen kostnadsfritt eftersom många regioner saknar resurser för att köpa statistik och analyser från SCB.

Det tredje området innebär konkreta insatser från nationella myndigheter i form av kompetensutveckling. Det handlar om utbildning i att använda och värdera data, samt erfarenhets­utbyte om att genomföra behovsanalyser och använda regionala underlag.

Representanter från myndighetsgruppen har även haft dialog och utbyte med andra aktörer, både på initiativ från intresse­grupper och på initiativ från myndighetsgruppen. Representanter från myndighetsgruppen har bland annat haft möten med Arbetsförmedlingens nationella branschråd där bransch­organisationer, intresseorganisationer och myndigheter är representerade. Avstämningar har även genomförts med arbetsmarknadsrådet vid Myndigheten för yrkeshögskolan. I rådet ingår representanter från Företagarna, Svenskt näringsliv, Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och landsting, LO och TCO. De sammanfattande reaktionerna och synpunkterna som kommit fram är att de är positiva till uppdraget om bättre samordning mellan nationella myndigheter och att det är angeläget med fortsatt samordning för att samla, ordna och sprida information inom kompetensförsörjningsområdet.

Under uppdragets genomförande har också hinder och utmaningar identifierats. Det är hinder för samverkan men också hinder av mer generell karaktär när det gäller kompetensför­sörjning. Myndighetsgruppen vill uppmärksamma otydligheter i regelverket när det gäller nationella myndigheters medverkan i regionalt tillväxtarbete, olika förutsättningar för regionerna att genomföra ändamålsenliga behovsanalyser samt iakttagelser av flaskhalsar i utbildningssystemet för en effektiv kompetens­försörjning.

Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under uppdragets genomförande redovisar myndighetsgruppen i denna rapport förslag till åtgärder. Förslagen syftar till att stärka samverkan både mellan nationella myndigheter och mellan nationella myndigheter och regionala aktörer inom kompetensförsörjnings­området. Förslagen innebär i korthet följande:

• En nationell myndighet bör få ansvar att hålla samman och säkra långsiktighet i samverkan inom kompetensförsörjningsområdet.
• Förutsättningarna för att tillhandahålla regionala baspaket bör skyndsamt utredas. Baspaketet syftar till att skapa en gemensam grund för regionernas analysarbete.
• Nationella myndigheter bör tillhandahålla kompetensutveckling i olika former. Utbildning och stöd i att använda data och metoder är exempel på insatser där myndigheter såväl gemensamt som enskilt kan bidra med sin kompetens.

Förslagen förutsätter ökad medelstilldelning till berörda myndigheter eller omfördelning av befintliga resurser eller uppgifter. Särskilt framstår det som angeläget att SCB får ett ökat anslag för att finansiera gemensamma behov av regionala data. Därutöver behövs ökade medel för vidareutveckling av den befintliga statistikdatabasen (rAps-RIS) och prognosverktyget (rAps-modellsystem) som tillhandahålls av Tillväxtanalys.