Den här litteraturöversikten ger en överblick över forskningsfältet med fokus på regional motståndskraft och återhämtning. Ytterligare ett syfte är att synliggöra den befintliga begreppsbildningen kring centrala begrepp rörande regional omställnings- och återhämtningsförmåga.

I litteraturöversikten utgår författarna från Martin och Sunleys (2015) välciterade artikel som presenterar en modell som används för att beskriva regionalekonomisk resiliens. Däri beskrivs resiliens och återhämtning som en process i flera stadier bestående av element såsom: sårbarhet (vulnerability), motstånd (resistance), robusthet (robustness) och förmåga till återhämtning (recoverability).

Som komplettering och förlängning till Martin och Sunleys (2015) modell diskuteras även politiskt entreprenörskap och policy entrepreneurship, som får anses ha hög relevans avseende platsers och regioners potentiella resiliens och etablerade organisationers entreprenöriella beteenden och orientering. I genomgången betonas att det inte finns konsensus rörande eventuella skillnader mellan policyorienterat entreprenörskap och politiskt entreprenörskap, utan det verkar vara beroende av i vilken forskningsmiljö de används i. Begreppen kan förstås som upptäckten av en möjlighet, utvärdering av möjligheten och utnyttjandet av den för att åstadkomma något nytt inom politiskt styrda verksamheter.

Vidare görs en genomgång av forskning som fokuserar på regional resiliens och strategier för återhämtning, varpå olika mått för att mäta regional återhämtning beskrivs. Liksom Martin och Sunley betraktar vi återhämtning som en komplex process som möjliggör många möjliga kombinationer av förändring och stabilitet.

Avslutningsvis beskrivs forskning om hur regioner kan ställa om och hur regional agens kan spela roll för att genomföra regionalekonomiska förändringar. Det innebär att platsers strukturella förhållanden har stor betydelse för vilka förutsättningar aktörer i olika sektorer och på olika nivåer har för att motverka effekterna av exempelvis en företagsnedläggning. Genom att till exempel förändra de lokala och/eller regionala strukturerna så att de understödjer ny utveckling och tillväxt.

Sammanfattningsvis går det att se ett glapp i den regionalekonomiska forskningen då en stor del av litteraturen har ett internationellt fokus varför en större kunskap om de svenska förhållandena behövs. Det har gjorts en hel del studier av ekonomiska konsekvenser av coronakrisen men få har haft ett regionalt fokus.