Den här rapporten handlar om Artificiell Intelligens (AI) och sammanfattar resultat från fyra delstudier som vi har genomfört. I rapporten presenteras en rad rekommendationer om hur politiken kan utformas för att stötta näringslivet i sin användning av AI.

Utvecklingen inom AI-området går snabbt framåt. Idag används AI inom en rad olika områden i näringslivet. På den politiska agendan ligger frågan högt. Flera länder har tagit fram särskilda AI-strategier för att skapa försprång kring utveckling och användning.

En av de främsta uppgifterna handlar om att säkerställa att lagar och regler följs.

– Staten har en viktig roll i att utforma lagar och regler och se till att de följs för att undvika de risker som finns med AI, som exempelvis diskriminering. Här kommer statens roll sannolikt att förändras i och med att den nya AI-förordningen träder i kraft, bland annat i form av ökad tillsyn av företags AI-användning, säger Carl Wadell, analytiker, Tillväxtanalys.

Sammanfattning

Vi kan konstatera att AI är på väg att bli en General Purpose Technology som appliceras inom en rad olika områden i näringslivet och att utvecklingen inom AI-området går snabbt framåt. Exempelvis var Chat-GPT ett i stort sett okänt begrepp när det här ramprojekt inleddes, men det har fått stort genomslag under våren 2023. Samtidigt är våra studier baserade på statistikmyndigheten SCB:s enkätundersökning om hur svenska företag använde AI 2019 och till viss del 2021. Det här medför en risk att den ögonblicksbild vi ger i rapporten i alla fall delvis är daterad. Vi tror ändå att rapporten bidrar till en förståelse för hur AI omformar näringslivet och vilken roll staten kan spela för att främja utvecklingen framöver.

Hur omformar AI näringslivet?

AI mer vanligt i stora företag och inom vissa sektorer. Enligt SCB (2023) använde 6,5 procent av företagen som deltog i deras undersökning företagsspecifik AI under 2021.1 Det innebar en ökning på 1,1 procentenheter jämfört med 2019. Det var framförallt stora företag och företag inom IKT- och energisektorn som använde AI. Att AI-användningen hittills varit vanligare i stora företag kan bero på tillgången till bland annat kompetens och data. Mellan 2019 och 2021 skedde en markant ökning av AI-användningen i medelstora företag, vilket kan vara en indikation på att mindre företag börjar dra nytta av företagsspecifika AI-lösningar i större utsträckning.

Det finns ett samband mellan AI-användning och produktivitet. Våra resultat visar att företag som använde AI under 2019 hade 7 procent högre produktivitet 2020 jämfört med icke-användande företag. I vår studie kan vi inte slå fast några orsakssamband. Vår samlade bild, när vi även väger in andra forskningsresultat, är dock att AI kan bidra till att höja företags produktivitet. I många fall är sambandet emellertid avhängigt företagsspecifika faktorer som tillgång till IKT-färdigheter, digital infrastruktur och användning av annan digital teknik. Även kunskap om AI hos företagens ledningar är en aspekt som sannolikt har betydelse.

Kompetens, data och regelverk upplevs som hinder. Inom ramen för projektet har vi genomfört en intervjustudie med sex stora företag som använder AI. Det företagen framförallt upplevt som hinder för att använda AI är brist på kompetens, hantering av data samt regleringar. De företag som vi intervjuat upplever ett heterogent kompetensbehov för att tillgodogöra sig AI som omfattar både teknisk specialistkompetens samt en förståelse för den kontext där tekniken ska tillämpas. Exempel på hinder som företagen upplever med hanteringen av data är strukturering, kvalitetssäkring samt en osäkerhet avseende ansvar och ägande. Vad avser regleringar beskriver företagen i vår studie dataskyddsförordningen GDPR som i delar diffus och svårtolkad. Företagen upplever en oro att nya regleringar kan komma att skapa en osäkerhet vad avser spelreglerna på marknaden och efterfrågar tydlig reglering.

AI kommer sannolikt att påverka många jobb. En ökad användning av AI kan även komma att förändra behoven på arbetsmarknaden. Studier av den svenska arbetsmarknaden indikerar att en viss AI-automatisering sker, men att det hitintills inte skett i sådan omfattning att det orsakat betydande förändringar på arbetsmarknaden. Det som utmärker AI är att teknologin sannolikt kommer att påverka en bredare uppsättning av yrken, och i större utsträckning den högutbildade delen av arbetskraften, än vad vi sett historiskt i samband med automatisering.

Etiska utmaningar ställer nya krav på företag. Samtidigt som AI skapar nya möjligheter finns det exempel där användningen av AI resulterat i negativa utfall, bland annat i form av diskriminering och desinformation. Hitintills har många företag adresserat den här utmaningen genom att exempelvis utveckla och implementera olika former av etiska riktlinjer. Det är dock oklart vilken effekt dessa åtgärder har haft på företagens beteende. I och med den nya AI-förordningen som nu förhandlas fram i EU kommer det ställas nya etiska krav på företag som utvecklar AI. Bland annat kommer vissa tillämpningar av AI sannolikt att förbjudas.

Dominanta företag kan påverka näringslivsdynamiken. Det finns en risk att företag som varit tidigt ute med att investera i AI skaffar sig en dominant marknadsställning vilket kan hämma näringslivsdynamiken. Det här kan ske om ett fåtal företag kontrollerar en betydande del av resurser kritiska för AI-användning, och kan nyttja exempelvis skalfördelar, nätverkseffekter och prisdiskriminering för att diktera villkoren för andra företag. Dominanta företag kan även påverka utformningen av regleringar för att minska konkurrensen. Från ett tillväxtperspektiv är en sådan utvecklingen negativ om den leder till en reducerad aggregerad produktivitetsutveckling. Hur ökad AI-användning kommer att påverka näringslivsdynamiken beror dock på en rad faktorer som exempelvis i vilken utsträckning företag kommer att utveckla egna AI-modeller eller köpa AI som en tjänst.

Hur har AI-politiken växt fram i Sverige och internationellt?

AI är egentligen ingen ny teknologi, men under de senaste åren har teknologins potential blivit tydligare och en rad länder och institutioner, inklusive EU, har gjort strategiska satsningar på området. I spåren av EU:s höjda ambition har även Sverige gjort nationella satsningar på AI-området. EU har under de senaste åren även arbetat fram ett förslag på en ny AI-förordning som ska slutförhandlas under 2023. Förordningen syftar till att harmonisera regler för AI inom EU och etablera ett rättsligt ramverk med krav på utveckling och användning av AI-system baserat på olika risknivåer. Förslaget har kritiserats för att bland annat använda en för vag definition av AI men EU har likväl tagit på sig en global ledartröja avseende reglering av AI.

EU har under de senaste åren även varit aktivt med en rad andra regleringar inom digitaliseringsområdet som har, eller sannolikt kommer att, påverka företag som använder AI. Ett exempel på en sådan reglering är GDPR. En genomgång av konsekvensanalyser för nya regleringar samt forskningsstudier gällande effekter av GDPR ger en bild att nya regleringar både kan ha positiva och negativa effekter på företagens utveckling. En ökad regelbörda kan exempelvis få negativ inverkan framförallt på mindre företags utveckling medan regleringar som främjar en ökad tillgång till data tros kunna bidra till innovation och tillväxt.

Hur kan svensk AI-politik för näringslivet utvecklas?

Några förhållningssätt som diskuteras i rapporten och som vi tror kommer vara viktiga för att utveckla AI-politiken framåt är följande:

Verka för en AI-användning som leder till produktivitetsutveckling. Det finns otvetydigt en tillväxtpotential relaterad till företags AI-användning och från statens håll är det viktigt att den här potentialen omsätts till produktivitetsutveckling. En del i att säkerställa det här är att få fler företag att få upp ögonen för de möjligheter som AI erbjuder och hur hinder som exempelvis nya regleringar kan hanteras. Exempel på möjliga åtgärder är statliga ”AI-checkar” eller subventionerad konsultrådgivning till företag. En annan del är att konkurrensvårdande myndigheter i Sverige och EU verkar för att dominanta företag inte hämmar konkurrens och näringslivsdynamik.

Utveckla statens roll inom AI-relaterad forskning, utbildning och innovation. De här områdena är centrala för företagens användning av AI. Samtidigt är det viktigt att utveckla kunskap kring marknadsmisslyckanden som motiverar statliga insatser samt effekter av statliga insatser. Vi resonerar kring möjliga åtgärder inom respektive område. Inom forskning kan det handla om att utveckla de så kallade FoU-avdraget så att även mjukvaruutveckling inkluderas. Inom innovationsområdet kan implementeringen av de regulatoriska sandlådor som föreslås i den nya AI-förordningen få stor betydelse. Inom utbildning kan det handla om att tydliggöra vilken roll lärosätena ska ha avseende vidareutbildning inom AI-området.

Förebygg och åtgärda negativa utfall relaterade till AI-användning. Staten har en viktig roll i att utforma lagar och regler samt tillse att de efterföljs för att undvika negativa utfall i samband med AI-användning, i form av exempelvis diskriminering. Här kommer statens roll sannolikt att förändras i och med att den nya AI-förordningen och andra regleringar träder i kraft, bland annat i form av ökade krav på tillsyn av företags AI-användning. En annan form av negativt utfall är att arbetslösheten, i alla fall på kort sikt, kan öka. Potentiellt kan en ökad AI-användning leda till att arbetsuppgifter förändras och att vissa kompetenser inte längre efterfrågas på arbetsmarknaden. Om det befintliga omställningssystemet inte klarar av att möta dessa utmaningar kan det medföra en ökad arbetslöshet. En sådan situation kan motivera statliga omställningsåtgärder i form av exempelvis vidareutbildningar och lärlingsprogram.

Genomför utvärderingar och utveckla statistik. Teknikutvecklingen inom AI-området går snabbt framåt och det sker även betydande förändringar inom det regulatoriska området. För att säkerställa ett ändamålsenligt agerande från statens håll är ett kontinuerligt lärande centralt. En viktig del i det här lärandet är att det genomförs uppföljningar och utvärderingar av insatser och nya regleringar. För att det ska vara möjligt krävs det att statliga insatser utformas på ett sätt så att de är möjliga att utvärdera samt att det finns data tillgänglig. Vidare är det viktigt att statistiken över företags användning av AI håller hög kvalitet. I rapporten ger vi några förslag på åtgärder för att förbättra förutsättningarna på de här områdena.